Blogg

Välj kategori
Kategorier

Vitaminbristen som har kopplingar till autism, ADHD och epilepsi

Det här specifika vitaminet har i olika sammanhang kopplats till Autism. Det finns även kopplingar till epilepsi och ADHD. Vi pratar om D-vitamin!

Du kanske har hört att bland Somaliska immigranter refererar man ibland till Autism som Sverigesjukan. Du förstår säkert att det är för att den är mycket mer ovanlig i Somalia. Jag ska givetvis förklara mer om detta.

Vad behöver vi som föräldrar känna till om det här med D-vitamin? Vad är optimal nivå och hur får man den på bästa sätt? Japp, frågorna är många och vi börjar trassla ut dem direkt!

Detta kan vara bra att känna till om D-vitamin:

D-vitamin är egentligen inte något vitamin utan ett hormon som bildas när huden bestrålas av solen. Här i Sverige är solen bara tillräckligt stark under sommaren och då bara mitt på dagen. Jag har hört att ungefär mellan kl 11-14 så står solen i rätt läge och bara mellan maj och augusti. Tack och lov kan kroppen lagra D-vitaminet ganska bra, men i november brukar de flesta av oss få brist och framåt tidig vår är bristen så klart som värst. 82% av ungdomar i Norrbotten hade brist efter vintern och 62% av åttaåringar i Göteborg har brist.

Ljusa skandinaver behöver inte vistas speciellt länge i solen för att få den mängd D-vitamin de behöver. Hur länge beror på hur mycket hud som exponeras. En riktlinje kan vara typ 15-30 minuter i bikini/badbyxor utan solskyddsfaktor.

Människor med mörk hud har liksom inbyggt solskydd, ju mörkare desto mer och därav behövs längre tid i solen för samma mängd D-vitamin.

Kvinnor från Somalia har ofta heltäckande klädsel och med vår snålt tilltagna sol här uppe i norr så exponeras inte tillräckligt med hud för att kroppen ska fylla på D-vitamin depåerna. Det är lite missvisande att de kallar autism Sverigesjukan då den uppkommit i vilket solfattigt land de än har flyttat till.

Om man inte får tillräckligt med sol hur gör man då?

Tillskott av D-vitamin är ett enkelt och förhållandevis smidigt sätt att stötta kroppen under vårt långa och solfattiga vinterhalvår. D-vitamintillskott smakar oftast inte speciellt illa och är relativt ofarligt i rimliga doser. Det är ju faktiskt ett vitamin som alla barn får med sig hem redan från första BVC besöket och rekommenderas att ta under de första två åren.

Viktigt dock att du väljer vitamin D3 istället för den syntetiska D2.

Jag har själv valt att ge mina barn D-vitamin inköpt på hälsokosten istället för den från BVC då jag ville ha ett tillskott utan tillsatser. Jag har också läst en del bland annat av Dr Mercola om vikten av att ta vitamin K2 tillsammans med med D3 för att hjälpa till med starka tänder och ben samt för att förhindra att kalcium hamnar på fel ställen.

Det som är lite förvirrande när man ska välja D3 tillskott är att det finns två olika mätskalor. Det ena kallas IE och står för internationella enheter, det andra är ug som står för mikrogram. Läs noga vilken form ditt tillskott är så du kan styra doseringen utifrån det. 1 ug = 40 IE

Hur vet jag om mitt barn har brist?

Du kan förstås be sjukvården att mäta ditt barns D-vitamin nivå. Testet mäter 25-hydroxyvitamin D och heter 25-OH-D.

Länge har det ansetts att normala lab värden ligger mellan 50-140 nmol/L (20-56 ng/ml). Men forskning pekar mot att spannet är alldeles för brett och att optimala nivåer bör vara 115-128 nmol/L (50-55 ng/ml), och aldrig någonsin understiga 82 nmol/L (32 ng/ml). Mer om optimala värden läser du här.

Om du inte mäter och väljer att ge tillskott ändå så har jag hört liknande uppgifter från många olika källor vad det gäller dosering.

  • För en vuxen som inte har brist rekommenderas ca 4000 IE per dag.
  • För vuxen som har brist rekommenderas 5000 IE per dag.
  • För barn under 10 år rekommenderar 1000 IE per dag som en “standard” dos.

Ge gärna tillskottet i samband med den måltid som innehåller mest fett då det underlättar upptaget.

Vilka symtom kan man få vid brist?

Då D-vitamin är inblandat i så många funktioner och i nästan alla celler i kroppen kan i princip alla symtom vara orsakade av detta. Eftersom det är ett steroid-hormon har den förmågan att stänga av och sätta på gener dvs. epigenetiska egenskaper. Mer om epigenitik kan du läsa om i ett annat av mina blogginlägg.

D-vitamin krävs för en normal hjärnutveckling och därför tror man att brist i fosterstadiet kan bidra till autistiska symtom.

Det har visat sig att autistiska symtom där d-vitaminbrist konstaterats lindras vid behandling.

I studier syns också att lägre D-vitaminnivåer verkar gå hand i hand med autistiska symtom hos barn.

Svensk studie om autism vid födseln

Fallstudie om förbättring vid autism

I en spännande artikel från Nordic Nutrition Council berättar de om en studie där D-vitamin kopplas till serotonin och oxytocin både i kroppen och hjärnan men att den påverkar på olika sätt. Missvisande nog kan blodprov uppvisa överskott på serotonin trots att det är brist i hjärnan. Båda dessa signalsubstanser påverkar hur vi mår och hur vi relaterar socialt. I artikeln hänvisas till en studie där autistiska barn fick tillskott av D3-vitamin i tre månader, några fick placebo. Av de 83 barn som fick 300IE per kg kroppsvikt och dag fick 67 stycken dvs 81% signifikant symtomlindring! Där ser ni ju helt andra mängder av D-vitamin, för ett barn på 20 kg handlar det om 6000 IE per dag.

Några andra exempel på symtom är:

  • vinterdepressioner
  • benskörhet
  • försvagat immunförsvar
  • infektionssjukdomar
  • kognitiva nedsättningar
  • schizofreni
  • värk
  • muskelsvaghet.

Ett område som ligger mig varmt om hjärtat är ju epilepsi och även där har jag hittat en studie som pekar på en tydlig koppling till D-vitaminbrist. När deltagarna i studien höjde sina D-vitamin nivåer minskade anfallen med 40%. Studie om koppling till epilepsi.

Man har också sett att nästan hälften av alla med epilepsi har D-vitaminbrist, ändå är detta inget som sjukvården lägger något stort fokus på. Artikel om d-vitaminbrist vid epilepsi

Även en studie om kopplingen mellan ADHD och D-vitamin har visat att testpersonerna med ADHD hade mycket lägre nivåer av D-vitamin än vad kontrollgruppen hade. Mer info i denna studie.

Det finns även en dansk studie som också den pekar på att låga D-vitamin nivåer hos gravida ökar risken för att barnen får ADHD. Här kan du läsa mer.

Viktigt att veta också är att vissa läkemedel som våra barn tar, “stjäl” vitaminer och mineraler ur kroppen i vissa fall är det just vitamin D.

Här finns en liten lista.


För att kort summera detta inlägg vill jag säga.

  • Gör en extra ansträngning på sommaren och vistas i solen alla dagar då det är möjligt. Skippa solskyddsfaktor åtminstone en stund och välj sedan en giftfri variant.
  • Om du har minsta misstanke om att ditt barn kan ha D-vitamin brist. Be sjukvården att testa. De flesta studier jag läst pekar nämligen mot att nivåerna oftast behöver höjas rejält (normaliseras) innan tydliga positiva resultat framträder.
  • Tänk också på vilken årstid ni testar. Ett D-vitamin prov i juli berättar ju inte så mycket om hur det ser ut i januari. Om vi är ärliga mot oss själva så kanske inte barnen vistas ute så mycket som de borde heller och då ökar ju riskerna för brist ännu mer.
  • Jag vet också att vissa av våra barn är svåra att genomföra blodprov på. Bra att veta är att merparten av befolkningen har D-vitamin brist så ett tillskott i lägre dos borde vara åtminstone en liten hjälp på vägen.
  • Tänk såhär, det bildas ständigt nya celler. Vitaminer och mineraler behövs i processerna och för att bilda byggmaterial. Kroppen kan aldrig prestera bättre än i förhållande till den lägsta nivån av något näringsämne. D-vitamin är bara ett av dessa men en bra början!

Hoppas du lärde dig något nytt och gillade detta inlägg.

I så fall får ni gärna följa min blogg genom att lämna din e-mail adress nedan. Då får du även ett gratis e-häfte om hur man lägger om kosten och kan få sitt barn att må bättre.

I

Senaste inläggen

Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?