Allt svårare för föräldrar att kostbehandla sina barn med neuropsykiatriska symtom

Skolor och förskolor i kommun efter kommun sätter käppar i hjulet för de föräldrar som önskar använda kost som en del av behandlingen för sina barn.

Oerhört många föräldrar vittnar om vilken fin effekt en kostomläggning haft på deras barn med neuropsykiatriska symtom så som autism, ADHD, ADD, OCD, ODD, men också vid t.ex epilepsi, tics och Tourettes.

I en amerikansk enkät från 2009 uppger hela 68% att deras barn med autism fick god effekt av omläggning till en mjölk och glutenfri kost. Jag har skrivit om den enkäten här.

Kostomläggningen är inget infall eller någon “modefluga” som föräldrar hoppar på som någon kul grej eller som något man testar några dagar för att se vad som händer.

Det är istället något som ofta helt slutkörda och rätt desperata föräldrar gör i hopp om lindring och ett bättre mående för sina barn.

Jag brukar säga såhär: “Förändring är jobbigt och det är först när den nuvarande situationen blir ohållbar som människor blir tillräckligt motiverade att genomföra större förändringar!”

Det betyder att vi har föräldrar som kanske uppbådat sina sista krafter och gjort stora förändringar i familjens kosthållning. Det betyder oftast en massa komplicerande faktorer i livet. Det blir krångligt på restaurang, på dagis och skola, med släkt och vänner och i många andra vardagliga situationer.

Jag vet precis hur det är för jag har gjort det själv och många med mig.

Vi gör det för att i många fall är en förbättring i vårt barns mående det som kan avgöra om familjen och dess medlemmar fortsätter vara hela eller går sönder och isär.

Många av dessa föräldrar har innan kostomläggning gått till vården och testat barnet för födoämnesintolerans då främst mot gluten och mjölk.

En del barn med neuropsykiatrisk diagnos visar sig ha celiaki dvs. den autoimmuna formen av överkänslighet mot gluten. Det innebär att deras egna kroppar bildar antikroppar mot gluten och i samma veva gör kroppen ett litet “misstag” och råkar bilda antikroppar som bryter ned själva tarmslemhinnan (en förenklad beskrivning).

Några barn visar antikroppar mot mjölkprotein eller gluten ( fast utan den autoimmuna komponenten).

De stora flertalet får dock inte utslag på något av sjukvårdens test. Då blir sjukvårdens sanning att dessa barn tål mjölk och gluten!

Många av dessa föräldrar har ändå valt att testa mjölk och glutenfri kost tack vare stöttande föräldranätverk på internet.

Dessa barn får oftast en lindring av sina neuropsykiatriska symtom!

Nu har många kommuner infört krav på läkarintyg vid alla former av specialkost med undantag för religiösa övertygelser eller vegetarisk kosthållning.

Bara barn med läkarintyg kommer att få den mat de mår bra av i skolan!

Desperata föräldrar får nu jaga efter en läkare som kanske, om de har tur, kan tänka sig att skriva ett läkarintyg baserat på föräldrarnas beskrivning av symtom och symtomlindring.

Vissa föräldrar har tur och får träffa “rätt” läkare som faktiskt kan lite om kostens inverkan och väljer att lyssna till och lita på en föräldrarnas upplevelse och vittnesmål om hur deras barn blivit bättre i sina tics, fått minskat antal utbrott, verkar mycket gladare, fått lättare att koncentrera sig och helt plötsligt fått en mage som fungerar utan dagliga laxerings mediciner… Föräldrar som också sett tydliga bevis på hur symtomen kommer tillbaka med full kraft när någon avsiktligt eller oavsiktligt gett barnet mjölk eller gluten.

Vissa föräldrar har otur och resultatet blir tyvärr att alldeles för många kommer från läkaren med beskedet att du måste ta antikroppsblodprov för att få ett läkarintyg!

Nu är det såhär finurligt att kroppen bildar inte antikroppar mot något den inte ätit på länge så för att få det eftertraktade läkarintyget måste man återintroducera mjölk & gluten i vid flera måltider varje dag i minst tre veckor! Det kallas provokationstest.

Detta resulterar i att många symtom kommer tillbaka och familjen trycks ned under vattenytan igen!

Det betyder alltså att barn behöver lida helt i onödan för att ett blodprov värderas högre än en symtombild. Dessutom kan det efter provokationen ta så långt tid som sex månader innan barnet är tillbaka på samma nivå som innan eftersom antikroppar och autoimmuna reaktioner plus inflammation kan finnas kvar i kroppen så länge!

Tänk att resultatet av detta drygt sex månader långa lidande kan bli ett antikroppstest som inte visar några förhöjda antikroppar mot mjölk eller gluten för att barnets kropp råkar reagera på något annat sätt än med just antikroppar.

Det finns nämligen många olika saker man kan reagera på i mjölk och gluten. Här kommer tre korta exempel och du kan läsa mer om dem och andra i mitt inlägg om mjölk och gluten här.

• Vården i Sverige testar för 2 olika proteiner när man testar för glutenintolerans. Faktum är att i vete som är det vanligaste sädesslaget som innehåller gluten finns hela 23.788 tänkbara proteiner att bilda antikroppar mot. Här en artikel om det.
• Den andra väldigt vanliga orsaken till reaktion på mjölk och gluten är att kroppen inte klarar av nedbrytningen av proteinerna i maten då barnens tarmfloror ofta blivit skadade av antibiotika och därmed saknar de bakterier som kan hjälpa till. Samt en kost fattig på matsmältningsenzymer pga. vår moderna kosthållning och många barns selektiva ätmönster. Dessa delvis nedbrutna proteiner även kallade opioida-peptider eller exomorfina-peptider kan ta sig ut i blodomloppet och hamna i hjärnan. I hjärnan har de en morfinliknande effekt. Tänk ett skolbarn på morfin… Klart det barnet inte kan tänka klart, agera adekvat, kan verka avskärmat och få häftiga humörsvängningar.
• Dessutom finns det många studier som kopplar samman autoimmuna reaktioner i kroppen med gluten ( precis som i fallet med celiaki) men även med mjölk . Tänk om kroppen istället bildar antikroppar mot den egna hjärnvävnaden ( studie här och här). Det skulle innebära att barnets egen kropp succesivt bryter ned hjärnan så länge intag av mjölk och gluten fortsätter.

Det finns förstås andra former av överkänsligheter, intoleranser och matreaktioner. Det finns dem som regerar på nötter, ägg, majs mm. Oavsett vilken form av reaktion man har så borde ingen tvingas att äta det man inte mår bra av!

Jag gissar att det finns ekonomiska och logistiska problem bakom dessa nya krav på läkarintyg. Allt fler barn får nämligen problem med födoämnesintoleranser och det ställer förstås stora krav på matbespisningar och pressar upp både tiden och utgifterna för skolorna.

Samtidigt ökar antalet barn med neuropsykiatriska diagnoser och det ställer stora krav på skolor och förskolor gällande resurser och extra insatser.

Tänk om kommuner, skola och förskolor kunde se att den förbättring som rätt kost kan ha på barnen kan innebära att dessa barn kan fungera bättre i det dagliga situationerna på förskola och skola. Därmed finns kanske möjlighet att hålla kostnader för resursinsatser nere för att istället satsa dem på barnens mat.

I en drömvärld vill jag förstås att både resurser och stöd ska öka samtidigt som barnen får den mat de mår bra av! Jag tror nämligen att det är den bästa investering samhället kan göra för framtiden!

Dela gärna detta inlägg så att fler får upp ögonen för detta!