Studie beskriver olika orsaker till autism och hur man kan hitta dem!

Tänk att det redan 2013 forskades på olika biomarkörer som var karakteristiska för autism. Varför har vi inte hört något om detta?

Uppdaterad 10/9-23

Ibland blir jag förvånad över att jag hittar studier som denna sex år efter att den publicerats. Jag har följt detta område länge och den här är verkligen intressant och betydelsefull. Tydligen så betydelsefull att Facebook tar bort länken till studien så fort den delas? Den finns dock publicerad på PubMed och i den medicinska tidskriften Future Medicine.

På jakt efter biomarkörer som kan avslöja autism.

Vården har nog länge önskat sig något enklare sätt att diagnostisera autism men man har även tittat på möjligheten av screena nyfödda för att se vilka som löper risk för autism. Man tror nämligen att tidiga interventioner kan ge bättre förutsättningar för barn med autism.

För att kunna göra denna screening behöver man förstås veta vad man ska leta efter. Markörer i ett blodprov vore ju enkelt och bra.

I studien beskriver man först lite om autism och de två olika typer av autismdebut som de sett i studier.

De beskriver den autism som syns redan vid födseln. Den kanske inte alltid märks så tydligt på spädbarnet men det kan ofta finns fysiska attribut som t.ex huvudstorlek, asymmetriskt ansikte, intraokulärt avstånd.

De beskriver också den autism som uppstår i åldern från ca 15 månader eller senare som också kallas regressiv autism. Barnet har alltså utvecklats helt normalt för att sedan börja tappa förmågor.

Sen kommer de till beskrivningen av de sex föreslagna orsakerna till autism.

1. Metabola och immunologiska problem som inkluderar ökad oxidativ stress.
2. Minskad metionin-metabolism och transsulfuration.
3. Belastning från metaller både fria och bundna.
4. Störningar på mage och tarmsystemet.
5. Dysregulering av immunologiska och inflammatoriska processer
6. Autoimmuna problem

Nu över till vad man hittade i studien.

Redan 2013 hittade man 15 markörer som kunde knytas till autism.

När jag läser om de olika biomarkörerna så faller allt på plats. Det här är så spännande och förklarar så mycket om de olika förlopp som jag hör från föräldrar.

Denna studie gjordes på 16 barn med autism som fått sin diagnos i åldrarna 15-36 månader samt 36 barn utan symtom som fick fungera som kontroll grupp. Man hade nog hoppats på ett större urval men av de 200 som fanns i ursprungsurvalet så blev det slutligen bara 16 barn som uppfyllde alla kriterier.

De screenades för 90 olika biomarkörer genom prover som tagits på dem som nyfödda.

Tre set med 5 biomarkörer i varje, alltså sammanlagt 15 biomarkörer hittades och skiljde sig tydligt från biomarkörerna hos den kontrollgrupp som inte hade autism.

Dessa var biomarkörerna

1. Glutation en mästare på avgiftning – Av de 15 biomarkörerna så sticker en ut extra tydligt och det är att barnen har låga nivåer av Glutation S-Transferas (GST) som är ett enzym som binder ihop vår superantioxidant glutation med giftiga ämnen så att de kan transporteras ut ur kroppen. En brist på detta pekar på en tydligt försämrad förmåga att avgifta sig.

2. Lp(a) Complex – Är en markör för oxidativ stress och förändrad homocystine metabolism. Högt homocystine är något som jag skrivit om och upplever hos barn med språkstörningar

3+4. PICs är små cellsignalerande proteiner (IL5 och IL7) – De har en tydlig koppling till neuroinflammation i hjärnan hos barn med autism.

5. TNF-beta även kallad Lymhotoxin-alfa – Är inblandad i autoimmuna reaktioner i hjärnan som t.ex Multiple Scleros. Hos barn med autism är den tydligast förknippad med neuroner som dör i hjärnan och därmed orsakar neurologiska problem.

6.TSH – Är ett hormon från hypotalamus som stimulerar sköldkörtelns produktion av Tyroxin som håller ordning på kroppens metabolism. Man har länge vetat att nivåerna av Tyroxin är lägre hos barn med autism. Tyroxin har en viktig effekt på utvecklingen av det centrala nervsystemet.

7. KLK3 – Är indirekt länkad till PICs som står på punkt 3 och 4. Så med andra ord en koppling till neuroinflammation.

8. CCT (Calcitonin) – Ett hormon som ska hålla efter kalcium nivån i blodet och då den är minskad så finns alltså mindre kalcium i blodet.

9. IL-4 också en PIC se 3

10. Ferritin – Kroppens transportör av järn är direkt korrelerad med järnbrist, blodbrist och sömnstörningar hos barn med autism. Kan även påverka kognition, begränsa hjärnans utveckling och orsaka humörförändringar och svårigheter med koncentration.

11. IL-8 också en PIC se 3

12. TNF-alfa – Ett protein som är giftigt för cellerna. Man ser direkta kopplingar till neuroinflammation, celldöd samt mag-och tarm problematik.

13. MUC16 – En antigen indirekt kopplad till autism. Den finns i tarmslemhinnan och lymfnoderna. Inflammation i just tarmslemhinnan har visat sig ha en indirekt koppling till autism.

14. TIMP – Är ett ämne som ska styra de enzymer som sköter nedbrytningen av den vätska som våra celler “badar” i samt naturlig celldöd. Vid låga nivåer kan dessa enzymer alltså få härja fritt och därmed förstöra det så viktiga badvattnet för våra celler.

15. AFP – En antioxidant kopplad till tumörer. Låga nivåer gör att inte celler dör så som de ska och växer vilt som vid cancer. Dessutom verkar den skydda mot oxidativ stress och fungera som transportör av metaller.

Så dessa var de 15 biomarkörer som var mest intressanta och det är också uppställda i ordning av relevans. Dvs de allra viktigaste kommer längst upp.

Vad kan vi dra för slutsats av detta?

Tyvärr blev ju studien väldigt liten och skulle behöva göras i större skala. Det är ändå väldigt intressant att se vilka biomarkörer som var gemensamma för dessa 16 barn.

De saker som sticker ut och känns extra viktiga är den försämrade förmågan att avgifta och det är något som verkligen är tydligt när jag arbetar med klienter och som kommer fram i andra studier av barn med autism.

Oxidativ stress är också något som återkommer på flera ställen i studien och det är väldigt ofta så att barn med autism förbrukar antioxidanter i hög takt. Antioxidanternas funktion är ju att neutralisera oxidanternas skadeverkningar.

Antioxidanter finns både i kroppen naturligt men bör också intas via födan. Glutation som var den viktigaste biomarkören är kroppens mest kraftfulla antioxidant. Att då både ha brist på det enzym som gör att den kan utöva sin magi plus att man kanske äter en väldigt begränsad kost som många av mina klienter gör, är upplagt för problem. Antioxidanter finns främst i färgglada frukter, bär och grönsaker. Ju starkare färg desto kraftfullare antioxidantinnehåll.

Även det inflammatoriska känns som ett område som behöver extra omsorg. Då både inflammationer i mage och tarm samt i hjärnan ( neuroinflammation). Min upplevelse är att ofta har inflammationen i hjärnan sitt ursprung i mage och tarm så detta är något man behöver arbeta med hos dessa barn.

Vad kan vi göra?

I stort vill jag alltså säga att förändringar i kost, näringsintag, stressfaktorer och andra livsstilsfaktorer bör ha mycket goda effekter på hur dessa barn kan må. Det är dessutom något jag ser i mitt arbete varje dag. Man kan ta tillskott av t.ex glutation om man misstänker att brist är en del av problembilden . Glutation finns i webshopen både som flytande och kapslar.

När vi minskar belastningen på kroppen, stärker kroppens flora, minskar inflammationen, tar bort gifter och förser kroppen med den näring som den så väl behöver. Då händer det saker!

Här hittar du studien.

 

Behöver du hjälp att komma vidare? Du kanske vill ha individuell vägledning och en steg-för-steg plan.

Då kan du boka konsultation.

Boka tid

Vill du lära dig hemma i lugn och ro hur du kan förbättra måendet för ditt barn, dig själv och kanske resten av din familj då är onlinekursen TungmetallDetox en fantastisk möjlighet.

TungmetallDetox kurs

Nyfiken på vilka tillskott i form av vitaminer, mineraler, örter och andra näringsämnen som jag arbetar med så titta in i webshopen.

Bioindshop.se

Om du gillar det jag skriver och vill läsa mer samt få erbjudanden om kurser, föreläsningar och rabatter på tillskott så lämna namn och e-mail nedan.