Högdos Vitamin B1 (Tiamin) vid kronisk trötthet, demens, autism, POTS, IBS och mycket mer?

Vitamin B1, för energi, hjärta och nervsystem.

Vitamin B1 (Tiamin) är ett vitamin som spelar en avgörande roll i kroppens energiomsättning. Det fungerar som ett koenzym i flera enzymatiska processer, särskilt i citronsyracykeln, där det hjälper till att omvandla kolhydrater till energi. Tiamin är också viktigt för nervsystemets funktion och hjärthälsa.

Varför detta fokus på vitamin B1?

Mitt intresse för vitamin B1 väcktes när jag snubblade över formen som heter TTFD. Den skiljer sig nämligen från den ”vanliga” Tiaminen som oftast är i formen Tiaminhydroklorid, genom att den har förmåga att ta sig förbi blod-hjärnbarriären.

Efter det så hittade jag legenden Derek Lonsdale som gjort vetenskapliga studier på vitamin B1 ända sedan 70-talet. Jag läste det han skrivit och lyssnade på interjuver. Tyvärr så gick han bort i maj 2024, 99 år gammal. Efter det så fortsatte jag att lyssna på Elliot Overton som fortsatt håller fanan högt och pratar om Vitamin B1 i så många olika perspektiv samt utbildar terapeuter i sina Tiamin-protokoll.

I detta inlägg kommer jag att beskriva protokoll och åsikter från både Lonsdale och Overton. Du kommer att få info om var de tycker lika och var de skiljer sig i frågan kring behandlingsprotokoll och hur jag använder det i arbetet med mina klienter.

 

Symtom vid brist på vitamin B1

Brist på vitamin B1 kan leda till en rad olika symtom, beroende på svårighetsgraden och varaktigheten av bristen. Här är några av de vanligaste symtomen som har studerats:

1. Tidiga symtom:
   • Trötthet och svaghet.
   • Minskad hunger, aptitlöshet.
   • Irritabilitet och humörsvängningar.
2. Neurologiska symtom:
   • Stickningar och domningar i kroppsdelar ofta händer och fötter (perifer neuropati).
   • Minnesproblem och förvirring.
   • Koordinationsproblem och balanssvårigheter (ataxi).
3. Hjärtrelaterade symtom:
   • Hjärtklappning (takykardi).
   • Samlar på sig vätska och svullnad (ödem).
   • Andfåddhet och hjärtsvikt vid allvarlig brist.
4. Allvarliga symtom:
   • Beriberi (det är det kliniska namnet på tiaminbrist): Kan delas in i två typer:
     • Torr beriberi: Påverkar nervsystemet och leder till muskelsvaghet och förlamning.
     • Våt beriberi: Påverkar hjärtat och cirkulationssystemet, vilket kan leda till hjärtsvikt.

 

Lonsdale och Overton har båda förespråkat användning av vitamin B1 för att behandla en rad olika symtom och tillstånd, ofta kopplade till energimetabolism, oxidativ stress och nervhälsa. Här är några exempel på symtom och tillstånd som de har diskuterat:

1. 1. Kronisk trötthet: B1 används för att stödja energiproduktion och minska trötthet, särskilt vid tillstånd som ME/CFS (Myalgisk Encefalomyelit/Kroniskt Trötthetssyndrom).
   2. Neurologiska symtom: Stickningar, domningar, hjärndimma, balansproblem och andra nervrelaterade symtom.
   3. Dysautonomi: Tillstånd som POTS (Postural Orthostatic Tachycardia Syndrome) och andra autonoma störningar.
   4. Hjärtrelaterade symtom: Hjärtklappning, lågt blodtryck och hjärtsvikt vid allvarlig brist.
   5. Psykologiska symtom: Ångest, depression och irritabilitet, ofta kopplat till nervsystemets funktion.
   6. Magproblem: Illamående, aptitlöshet, IBS, SIBO, tarminflammation , läckande tarm enligt Overtons nyligen publicerade artikel.
   7. Autism – Lonsdale gjorde en pilotstudie på autism med B1 formen TTFD 2002 (du hittar studien här)
   8. Parkinsons – Två studier finns
   9. Alzheimers – studier finns och en jättestor studie har precis dragit igång.

 

Det finns tre sorters vitamin B1 (finns fler men de är ovanliga) så vi håller oss till dessa tre:

1. Tiaminhydroklorid

2. TTFD (Tetrahydrofurfuryl Disulfid Tiamin)

3. Benfotiamin

Hur vet jag då vilken form jag ska välja?

Här kommer en jämförelse mellan Tiaminhydroklorid, TTFD och Benfotiamin och vad som skiljer dem åt.

 

 

Områden där de olika sorterna fungerar bäst

• Tiaminhydroklorid: Bäst lämpad för att behandla vanlig (okomplicerad) B1-brist och förbättra allmän energiomsättning. Bra för de flesta som behöver en snabb och grundläggande boost av vitamin B1. Ofta bra att börja med då upptaget är lågt typ 5-10% och därmed får man automatiskt en “mjukstart”.
• TTFD: Effektivt vid neurologiska störningar, hjärnrelaterade symtom, magrelaterade symtom eftersom den kan korsa blod-hjärnbarriären och minska oxidativ stress. Används också för att stödja energiproduktion och minska toxisk belastning.
• Benfotiamin: Idealiskt för behandling av diabetisk neuropati och andra nervrelaterade problem, tack vare dess antioxidativa egenskaper och förmåga att skydda celler från skador.

 

Elliot Overton och Derek Lonsdale är båda förespråkare för högdos B1-terapi

Deras tillvägagångssätt kan varierar lite beroende på deras erfarenheter och fokusområden. Här är en sammanfattning av deras protokoll och arbetssätt:

Elliot Overton 

Elliot Overton är känd för att använda högdos tiamin som en del av sina näringsprotokoll för att hantera olika hälsotillstånd, inklusive kronisk trötthet, neurologiska problem och metaboliska störningar. Hans protokoll inkluderar:

• Startdoser: Börja med en låg dos av tiamin (t.ex. 50–100 mg) och öka gradvis för att undvika “paradoxala reaktioner” (tillfälliga symtomförsämringar).
• Högdosnivåer: Doser kan nå upp till 1 000 mg eller mer per dag, beroende på individens behov och tolerans.
• Form av tiamin: Han rekommenderar ofta fettlösliga former som TTFD (Tetrahydrofurfuryl Disulfid) och Benfitiamin för bättre absorption och effekt.
• Kofaktorer: Viktiga näringsämnen som magnesium, kalium, zink och andra B-vitaminer inkluderas för att stödja tiaminets funktion.

Du kan läsa mer om hans protokoll på EONutrition.

Derek Lonsdale

Derek Lonsdale har fokuserat på tiaminets roll i att stödja mitokondriell funktion och hantera tillstånd som dysautonomi och kronisk sjukdom. Hans protokoll betonar:

• Högdosprincip: Han förespråkar användning av höga doser tiamin för att övervinna “funktionell tiaminbrist”, där kroppen inte kan använda tiamin effektivt trots tillräckligt intag.
• Form av tiamin: Han använder både vattenlösliga (som tiaminhydroklorid) och fettlösliga former (som TTFD) beroende på patientens behov.
• Individuellt anpassade doser: Doser kan variera från 300 mg till flera gram per dag, beroende på tillståndets svårighetsgrad.
• Långsiktig användning: Han betonar vikten av att fortsätta behandlingen under en längre tid för att återställa kroppens energimetabolism.

Hans arbete finns beskrivet i boken Thiamine Deficiency Disease, Dysautonomia, and High Calorie Malnutrition.

 

Doser för olika former av vitamin B1:

1. Tiaminhydroklorid:
   • Vanliga doser: 300–1 800 mg per dag.
   • Används ofta som en startpunkt för att korrigera brist och stödja energiomsättning.
2. Benfotiamin:
   • Vanliga doser: 150–600 mg per dag.
   • Används ofta vid nervhälsa, som vid diabetisk neuropati.
3. TTFD (Thiamine Tetrahydrofurfuryl Disulfide):
   • Vanliga doser: 50–300 mg per dag, men vissa kan behöva högre doser beroende på tillstånd.

Hur vet man då på vilken nivå man ska börja?

Spannet är stort och det kan vara svårt att veta vart man ska börja. Framförallt Elliot Overton pratar mycket om vikten av att börja försiktigt och höja långsamt.

Å ena sidan om du är väldigt sjuk och har mycket symtom så kan vara bra att börja med tiaminhydroklorid då den har lågt upptag.  Då får kroppen vänja sig för att sedan längre fram på resan sätta in någon av de andra två formerna beroende på symtombild. Vissa sätter ihop alla tre sorterna för stöttning på alla sätt.

Å andra sidan så har jag många styrketränande kunder som köper TTFD som prestationshöjande och de startar ofta på stora doser och klarar det utan problem.

 

Viktiga näringsämnen som behöver finnas med vid ett högdosprotokoll:

1. Magnesium:
Magnesium är en viktig kofaktor för många enzymer som är beroende av tiamin för att fungera, särskilt i energiomsättningen. Både Overton och Lonsdale framhåller att magnesiumbrist kan begränsa tiamins effektivitet. De rekommenderar ofta magnesiumtillskott (t.ex. magnesiumglycinat) för att stödja processen och minska risken för obalanser.

2. Andra B-vitaminer:
Tiamin fungerar i samspel med andra B-vitaminer, och en hög dos av B1 kan potentiellt skapa obalanser om nivåerna av övriga B-vitaminer är låga. Särskilt B2 (riboflavin), B3 (niacin), B6 (pyridoxin) och B12 (kobalamin) nämns som viktiga att överväga. Overton rekommenderar ofta ett B-komplex för att säkerställa att hela gruppen är balanserad.

3. Kalium:
Vid högdosbehandling med tiamin kan kroppens kaliumbehov öka, särskilt om det sker en snabb förbättring av cellernas energiproduktion. Detta kan leda till en tillfällig kaliumbrist, vilket Overton kallar en “paradoxreaktion”. Han föreslår att man övervakar kaliumnivåer och vid behov kompletterar med kaliumrika livsmedel eller tillskott. Han brukar förelså antingen ett rent kaliumtillskott eller någon form av elektrolytpreparat.

Dessa tre på toppen är absolut viktigast och jag skulle aldrig köra ett högdosprotokoll utan dem. Dessa här nedanför är valfria men ofta hjälpsamma.

4. Zink:
Overton nämner zink som en viktig mineral att överväga, eftersom det stödjer enzymatiska processer kopplade till tiamin och kan vara bristfälligt hos personer med kroniska hälsoproblem. Det är inte alltid en primär rekommendation från Lonsdale, men Overton lyfter fram dess relevans i vissa fall.

5. Fettlösliga vitaminer (A, D, E, K):
Eftersom vissa högdosformer av tiamin (som TTFD) är fettlösliga, kan det vara klokt att säkerställa tillräckliga nivåer av dessa vitaminer, särskilt om kosten är bristfällig eller vid malabsorption. Overton betonar detta i samband med att optimera näringsinteraktioner.

Viktiga kommentarer
Både Overton och Lonsdale understryker att tillskotten bör anpassas efter individens symtom och respons på behandlingen. Det är inte en “one-size-fits-all”-strategi. Overton lägger särskild vikt vid att hantera så kallade paradoxreaktioner (tillfälliga försämringar vid start av högdos-B1), som kan lindras genom att justera doser av dessa näringsämnen som behövs vid högdos B1, särskilt magnesium och kalium.

 

Paradoxreaktioner, tillfälliga försämringar och biverkningar

Om du reagerar negativt så kan det vara biverkningar. De kan vara magstök, huvudvärk och yrsel.  Det som Overton refererar till som paradoxreaktioner är tillfälliga försämringar som oftast kommer vid dosökning. då handlar det ofta om att man får en ökning av symtom som man hade innan. Dessa kan alltså se olika ut beroende på hur symtombilden ser ut.

 

Tillägg om Elliot Overtons nya artikel gällande magproblem som IBS, SIBO, tarminflammation och förstoppning.

Hans nya artikel i Frontiers in Nutrition diskuterar rollen av tiamin vid tillstånd som gastrointestinal beriberi  och dess koppling till acetylkolin-signalering.

Artikeln lyfter fram hur tiaminbrist, även på funktionell nivå (där blodnivåer verkar normala), kan störa energimetabolism och nervsystemets funktion.
Tiaminberoende enzymer beskrivs som avgörande för mitokondriell hälsa, och det framhålls hur högdos-tiamin kan fungera som en “metabolisk stimulans” för att motverka dessa störningar.

Artikeln tar också upp potentialen hos tiamintillskott för att hantera symtom relaterade till oxidativ stress, inflammation och energibrist, vilket är vanligt vid olika kroniska tillstånd.

Den viktigaste biten verkar dock vara just acetylkolin-signalering.
Vad är då det?
Acetylkolin-signalering är ett sätt för nervsystemet att skicka meddelanden mellan nervceller och till muskler eller andra delar av kroppen.

Om acetylkolinsignaleringen i tarmen inte fungerar korrekt kan detta hända:

1. Försämrad tarmmotilitet: Acetylkolin är avgörande för att stimulera muskelsammandragningar som behövs för att flytta mat och avfall genom tarmen. Utan korrekt signalering kan detta leda till långsam matsmältning, förstoppning eller till och med tarmstopp.
2. Nedsatt salivproduktion: Acetylkolin hjälper till att aktivera produktionen av saliv, som är viktig för att bryta ner mat och starta matsmältningen. En brist kan orsaka muntorrhet och försämrad matsmältning.
3. Dålig sekretion av matsmältningsvätskor: Det påverkar utsöndringen av magsyra, enzymer och andra vätskor som behövs för att bryta ner mat och absorbera näringsämnen. En störning kan leda till näringsbrist och problem med matsmältningen.
4. Bukspottkörteln: Acetylkolin reglerar utsöndringen av enzymer från bukspottkörteln som är avgörande för att bryta ner fett, kolhydrater och proteiner. Problem här kan leda till svårigheter med att ta upp näring.
5. Effekter på det enteriska nervsystemet: Acetylkolin spelar en viktig roll i kommunikationen mellan nervceller i det enteriska nervsystemet (“tarmens hjärna”). Dysfunktion kan orsaka mag-tarmbesvär som smärta, kramper och inflammatoriska tillstånd.

Sammanfattningsvis kan en störd acetylkolinsignalering resultera i betydande matsmältningsproblem, med symtom som magbesvär, förstoppning, näringsbrist och inflammation.

 

Min sammanfattning:

Du kanske tycker att detta låter besvärligt! Varför ska jag ens ge mig på detta om det dessutom kan innebära negativa effekter, biverkningar och annat krångel.

Frågeställningen är berättigad.

Jag pratar om och använder B1 just för att effekterna när man “träffar rätt” kan vara fenomenala och både Overton och Lonsdale pratar om det av samma orsak.

För den som har brist eller en funktionell brist (dvs de behöver högre doser B1 trots att de inte har brist)  så kan B1 vara det som förändrar allt.

Enligt Overtons nya artikel om magrelaterade symtom så som IBS, SIBO och läckande tarm så kan alla tre sorter ha en fin effekt men ska man välja en så är det TTFD eftersom den når djupare vävnader och hjärnan  och vagusnerven effektivt.

Mitt protokoll:

Jag arbetar ofta lite förenklat. Ett bra sätt att komma igång första veckan kan vara att använda ett b-komplex tillsammans med magnesium och kalium eller t.ex Optimal electrolytes. Vecka två smyger man in extra Tiaminhydroklorid eller om man känner sig mer dragen till Benfotiamin eller TTFD för att man har nervrelaterade eller hjärnrelaterade symtom. Sedan ökar man doserna långsamt och vid behov lägger vi till även de andra näringsämnena.

TTFD och Benfotiamin tas med fördel tillsammans med fett då de lättare transporteras ut i kroppen då.

De olika sorterna av vitamin B1 hittar du i shopen:

Vitamin B1 Thiamin – bioindshop.se (här finns alla tre sorter)

Andra tillskott som kan behövas till protokollen:

Magnesium – bioindshop.se

B-vitaminer – bioindshop.se (finns olika komplex baserat på olika behov. vissa är metylerade och andra är metylfria)

Potassium Citrate (Kalium) – Thorne – bioindshop.se

Elektrolyter – bioindshop.se  (innehåller både magnesium och kalium)

 

De som inte är lika viktiga men ändå  kan stötta protokollen:

Zink – bioindshop.se

D-vitamin – bioindshop.se (samt även några alternativ med k-vitamin samt även magnesium)

Vitamin K2 (MK7) i MTC & Olivolja – Carlton Nutrition – bioindshop.se (bara K-vitamin)

Nutrisorb A-vitamin (flytande i droppform) – BioCare – bioindshop.se

Vitamin A Drops (A-vitamin droppar retinyl) – Seeking Health – bioindshop.se

Nutrisorb E-vitamin (flytande i droppform) – BioCare – bioindshop.se

 

Lycka till!

Behöver du hjälp att komma vidare? Du kanske vill ha individuell vägledning och en steg-för-steg plan.

Då kan du boka en 15-minuters prov-på-konsultation!

Skriv ett mail till malin@bioind.se så hittar vi en tid. Vill du boka en vanlig konsultation så gör du det på länken nedan.

Boka tid

Vill du lära dig hemma i lugn och ro hur du kan förbättra måendet för ditt barn, dig själv och kanske resten av din familj då är onlinekursen TungmetallDetox en fantastisk möjlighet.

TungmetallDetox kurs

Nyfiken på vilka tillskott i form av vitaminer, mineraler, örter och andra näringsämnen som jag arbetar med så titta in i webshopen.

Bioindshop.se

Om du gillar det jag skriver och vill läsa mer samt få erbjudanden om kurser, föreläsningar och rabatter på tillskott så lämna namn och e-mail nedan.