Varför kan en diet utan gluten och mjölk hjälpa barn med autism, adhd, epilepsi och andra npf symtom?

Allt vi äter är en belastning för våra kroppar!

Maten är viktig för näringsintaget men också den största källan till gifter och störande ämnen.

Gluten är ett av dessa störande ämnen. Det är ett samlingsnamn för ett typ av protein som finns i vete,korn och råg. Bekymmersamt är att kroppen saknar rätt verktyg för att hantera gluten på rätt sätt i matsmältningskanalen. Den saknar saxen som ska klippa isär gluten till så små bitar att den kan hantera dem och tillgodogöra sig dem. Detta blir extra problematiskt eftersom gluten också stimulerar frisättandet av ett ämne som heter Zonulin som ökar genomsläppligheten i tarmslemhinnan. Den gör alltså att större partiklar kan ta sig ut i blodomloppet än vad som egentligen är tänkt.

Väl ute i blodomloppet orsakar de stora klumparna av gluten problem i sitt möte med immunförsvaret. Immunförsvaret är ju precis som ordet säger vårt försvar och dess arbete är att identifiera vilka som är våra vänner dvs. näringsämnen och vilka som är våra fiender dvs. virus, bakterier, mögel, parasiter och svamp. Immunförsvaret “känner” på glutenklumparna och konstaterar direkt att det där är inget näringsämne vi kan transportera ut till cellerna och drar då slutsatsen att det måste vara en fiende som måste oskadliggöras. Därmed påbörjar kroppen biologisk krigföring mot gluten och det sker varje gång vi äter det. Tänk vad många krig det blir om man äter gluten flera gånger om dagen… Dessutom orsakar detta även problem med intoleranser mot andra födoämnen då även större bitar av dessa kan slinka igenom hålen som Zonulin skapar i tarmslemhinnan och väl ute i blodet bildas antikroppar mot dem också.

Människors immunförsvar reagerar dock olika starkt och därför verkar vissa människor påverkas mer av gluten än andra. En förklaring till det kan vi säkert hitta i vår mag och tarmflora samt en annan i enzymerna i munhålan och i maten vi äter.

Ungefär såhär hänger det ihop:

• När vi tuggar maten, finfördelar vi den med tänderna. Tyvärr tuggar de flesta för lite och sväljer för stora bitar.
• När vi tuggar kommer maten i kontakt med enzymer som frigörs i munhålan och även en del bakterier som lever i munhålan. Redan där börjar de bearbeta maten åt oss!
• Detta arbete fortsätter sedan i magsäcken där magsyran hjälper till och kanske andra enzymer om vi har ätit råa frukter och grönsaker till måltiden (de innehåller nämligen enzymer om de är färska).
• Längre fram i matsmältningskanalen lever vår tarmflora ( alltså våra magbakterier) och vissa av dessa har faktiskt saxen som krävs för att klippa isär gluten till mindre bitar. Tyvärr verkar dessa bakterier i allt större utsträckning försvinna från vår tarmflora och då är vi ännu mer sårbara.

Ett annat sätt som gör att Gluten och i detta fall även mjölkproteiner kan störa våra kroppar är när de bara blir delvis sönderdelade och då bildar något som heter exomorfina peptider som fungerar som opioider. De kan ta sig genom blod-hjärnbarriären och väl där orsakar de diverse autistiska symtom. Att de orsakar autistiska symtom beror på dess oipoida ( alltså som i Opium som man blir hög av) egenskaper. Vissa experter tror att brist på vitamin B6 och zink kan vara en del av orsaken till att detta sker. Brist på dessa två minskar nämligen magsyreproduktionen och därmed sönderdelningen av gluten. Tester på barn med autism har visat att uppemot 80% av dem har exomorfina peptider.

Ett ytterligare sätt som kroppen kan få problem med gluten är en känslighet mot ett annat protein som heter Transglutaminas-6 (tTG6). Det gör så att kroppen attakerar den egna hjärnvävnaden via en autoimmun reaktion. Ett positivt test mot tTG6 visar att gluten kan korsa blod-hjärnbarriären och orsaka inflammation och minskat blodflöde till hjärnan. Personer som uppvisar symptom som ångest, depression, huvudvärk, försämrad inlärningsförmåga med mera kan lida av minskat blodflöde till hjärnan på grund av känslighet mot gluten. En glutenfri diet har visat sig förbättra blodflödet till hjärnan och har även visat förbättringar hos personer som lider av en neuropsykiatriska symtom som till exempel autism och ADHD. Gluten gurun Dr Tom O’Bryan berättar att alla patienter som uppvisade minskat blodflöde till hjärnan fick bättre flöde när de började med en glutenfri kost.

Utöver detta så ger ordet gluten oss ledtrådar om dess egenskaper.

Glue på engelska är ordet för lim. Gluten är det som gör brödet så lätt att baka. Det går att göra luftigt och stort men håller ändå ihop tack vare glue…ten. Tänk vad lim gör på insidan av ditt barns kropp.

Nu lägger vi gluten åt sidan, jag tror att poängen om dess olika sätt att störa kroppen har gått fram.

Dags att titta närmare på mjölk.

I mjölk finns mjölksocker som många reagerar på. Det heter laktos och många saknar enzymet laktas som bryter ned laktos och får därför ont i magen av mjölk. Detta är dock det “lilla” problemet och brukar oftast inte påverka hjärnan med symtom.

Ett större problem är mjölkproteinet som det är svårt för kroppen att bryta ned och som är starkt inflammationsframkallande. Delvis nedbrutet skapar det samma problem som gluten ute i blodomloppet och i hjärnan.

Mjölken är också slembildande vilket i sig skapar grogrund för bakterier som t.ex orsakar öroninflammationer och bihåleinflammationer. Det är också ett av de födoämnen som allra flest människor är överkänsliga mot.

Utöver det så innehåller mjölk en massa hormoner eftersom korna ofta är dräktiga men fortsätter mjölkas. Vad man även vet är att mjölken innehåller miljögifter ( det är tyvärr likadant med människomjölk, både vi och djuren dumpar våra gifter i mjölken) men en ko i storproduktion kan idag ge upp till 70 liter mjölk vilket förr i tiden var kanske 6-7 liter mjölk. Att tvinga ett djur till produktion av den stora mängden mjölk kan bara betyda sämre kvalitet och näringsinnehåll.

Dessutom homogeniseras och pastöriseras mjölken så att de enzymer som naturligt finns i mjölken blir förstörda, därav kan våra kroppar inte tillgodogöra sig mjölken. En kalv som blir uppfödd på homogeniserad mjölk mår inte bra! Det gör inte människor heller. Vid homogenisering slungas mjölken och fettpartiklarna slås sönder. Teorier kring detta säger att just homogeniseringen gör att våra kroppar inte kan hantera mjölken då de inte känner igen strukturen och att homogeniseringen gör mjölken mer inflammatorisk och störande för våra system.

När det gäller människor med epilepsi så finns både gluten och mjölk med på över de födoämnen som oftast orsakar anfall och det förekommer många berättelser med människor som helt blivit av med sina anfall genom att utesluta det ena eller båda dessa födoämnen.

Vid en liten studie som gjordes i Storbritanien på barn med autism som fick testa mjölk och glutenfri kost blev en trevlig bieffekt för flera av dessa barn att de förutom reducerade autistiska symtom även blev av med sina epilepsianfall!

Jag vet dock att det finns positiva saker med mjölk. T.ex kolostrum som är den första råmjölken som kommer och ska tillfalla den nyfödda kalven är otroligt läkande på precis samma sätt som råmjölken från en människomamma. Den innehåller allt en liten ny varelse på denna jord kan behöva.

Vissa dieter typ GAPS förespråkar även mjölkprodukter men då alltid i fermenterad/syrad form. Dvs att bakterier på något sätt fått bearbeta mjölken och därmed brutit ned den så pass att vi faktiskt kan tillgodogöra oss den samt får goda bakterier med på köpet. Dock förespråkar de mjölk som inte är homogeniserad och allra helst rå mjölk.

Mitt äldsta barn och jag har varit mjölk- och glutenfria i ungefär fyra år nu. Själv tänker jag prova mjölk någon gång i framtiden men då ska den vara rå, syrad och från egna kosssor som bara har fått beta gräs annars får det vara! Gluten däremot kommer jag aldrig att prova medvetet. Tyvärr får vi nog i oss det då och då ändå pga. kontaminering.

Studie om morfinliknande liknande ämnen i mjölk.

Hoppas att ni gillar detta inlägg och vill fortsätta följa bloggen!